pälstyper 

Snörpälsen
formar sig själv till lockar även när den inte är speciellt vårdad.
Snörena är ungefär lika tjocka som en blyertspenna Denna pälsen är den lättaste pälstypen,
och behöver inte nämnvärd skötsel.

 

Smal- eller bred bandpäls
bildar korvar tjocka som en eller flera fingrar. Leta rätt på ändan till banden och dra isär dem
först till fingertjocka snören, sedan till tjockleken av en blyertspenna.
Mellan dessa snören kan man plocka bort underullen, då håller sig snörena bättre.
Den här snörpälsen behöver man inte heller sköta så mycket, när snörena väl har bildats.
Jobbet är i början när snörena skall ta form.

 

Filtpäls.
Den här pälsen tovar ihop sig till stora plattor och har för mycket underull.
Om man inte vårdar denna pälstyp kan det hända att det blir omöjligt att dela upp den
med bara fingrarnas hjälp. Då måste man klippa upp den med sax.
Börja inifrån kroppen och gå utåt med saxen.
En päls som är uppdelad med sax ser inte vacker ut för dagen,
men efter ett par veckor (förutsatt att man fortsätter att hålla snörena isär och plockar bort underullen mellan dem)
blir den lik de andra pälsformerna.
Man måste hålla efter denna typ av päls hela tiden, plocka underull och hålla snörena delade vid huden.
Denna pälstyp kräver alltså mycket arbete.

 

Plockat från tidskriften FURIEN.
Författad av Kerstin Björkman