En vallningsdag hos Maria Venhammar i Kågeröd, 2004

en liten story av Anders Schönbeck,
husse till svarta pulin Chilli och "vita" pulin Roccu


En regning dag dag dag vi fåren styrde
och såg hur regnandet! det bara yrde
och vart vi sågade sågade såg
vi bara fårade fårade såg
här ut på gärdet - en smutsig hund


...................
 
Tja för att leka med en så sång funkar denna bra!
 
Fyra pulis, en mudi och en pumi fick vara med o leka denna regniga dag. Då det regnade så kunde vi efter ett tag
inte hitta hundarna då de antagit samma färg som lera dvs jordbruna. Vi letade o letade och till slut kunde
vi hitta dem genom att vi förstod att när leran började äta hundgodis så var det nått annat bakom lervällingen.

Fåren var liksom vi hundägartossingarna fundersamma över att lerhögar försökte fösa dem åt olika håll o kanter
men inte för inte så är ju alla Ungerska lerhögar envisa och klar därför av att få får att gå dit de inte ska. Nu
tillhör ju det att hundarna sannolikt också var förundrade över hussars o mattars skirbruna drag också - jag
liksom många andra ändrade färg så att säga.
 Samtliga hundar eller brunklädda pälshögar (vi badade två när vi
kom hem - två mm jord o grus i badkaret efteråt) hade skoj liksom vi ägare.

Att vädret var dåligt ökade liksom motiveringen, vi gör allt och lite till bara vi klarar av kursen lite snabbare!
Vår kursledare, som påstod sig vara amatör!, kunde det här med får och fårskalliga hundägare. Intet öga var torrt
efter kursens slut allas ögon var nämligen blöta av fader naturs nycker.
 

Övningen med vallning var mycket bra tyckte jag själv då vi kunde se en hund i sitt rätta element. Varför inte testa alla hundar ifall de är vad de ska vara nämligen vallhundar! Detta borde ju garantera att raser typ ungerska vallhundar behåller sina atypiska drag. En allt för strikt framtagning av hundar efter mått o vikt och utseende får mig att tro att vi missar viktiga värden och att hundarna allt eftersom antar andra drag än vad de borde vara kända för.  

Trots regn, regn regn så hade nog alla lika trevligt som jag kanske berodde det på fåren men mer sannolikt så var det vår kursledare med en entusiasm som få klarade av att förklara och lära oss fåfänga ägare av vad vi trodde fullfjädrade vallhundar.


de "vita" brorsorna väntar på sin tur.... .......


Maria med förväntansfulla herdar.....................Roccu undrar vad är detta, som de tittar på mig???



Hmm intressant, här ska jag vara, bakom fåren....och husse hänger på...



Alexandra testar Chilli, ups, han åker ut....


Tokiga "herdar" tål en hel del.........inte bara hundarna som behövde en tvätt...